Dorotea

Igår satte jag och syster färdriktningen mot staden Dorotea för att hämta hem min lille Hugo. Vi knapprade in adressen på gps:en och rullade iväg. Allt gick väldigt bra, efter väldigt mycket skratt, väckt kusseman i tron om att vi körde på fel väg (hädan efter ska jag våga lita på gps:en), vinkande till jägare/skogshuggare som satt i skogen. var vi framme i Vilhelmina och svängde in på vad vi trodde var den enda pizzerian för att få i oss nå mat.

Vi beställde var sin pizza, och jag tror aldrig jag har fått en sån stor pizza vi hade gått och väl kunnat dela på en och ändå bli mättare än mättast. Men den var god och man kan då inte säga att vi fick för lite mat för pengarna. Efter maten fortsatte vi mot Dorotea.

När vi äntligen kom fram och jag fick se min lille man, blev jag kär. Han är världens sötaste och bäst av allt; Han är min. Vägen hem gick jätte bra han sov mesta delen och gnälde till när han behövde ut.

Just nu ligger han i sin bädd och sover efter att vi varit ute i snön och busat. Flisa har tagit på sig mamma rollen och tvättar och skyddar honom, vilket känns bra. Charlie å andra sidan är lite mer skeptisk, men förhoppningsvis blir dom bra vänner när dom lärt känna varandra lite bättre.

Puss!